Fattigmansland

Jag är bitter. Vet ni varför? För jag är ständigt pank. Jag förstår verkligen att människor som har lite pengar är arga konstant. Förstår ni hur frustrerande det är?

Samtidigt som jag säger det här, kollar jag på debatterna kring svälten i Afrika. Då vill jag bara slå mej på käften som ens klagar över hur jag har det. Och då blir jag ännu mer frustrerad på mig själv eftersom jag inte kan bidra med något. Detta för att jag är just pank.

Som igår. Jag startade ett tredje världskrig över det faktum att jag inte hade råd att köpa senap för 15 kr. Istället fick stackars Sandra som är här på besök fläka fram cashen och köpa en potatissallad till mej och Elin. Nämnde jag att Sandra varit Au-pair ett år i USA och ska tillbaka dit för att studera juridik? Hon skiter inte direkt pengar. Men hon fick lägga ut minsann. Bra Anna. Snällt Anna.

Elin tog upp köttfärs igår som tinat över natten. Gissa vad vi ska göra med den förutom att steka? INGET! Eller jo, vi hittade en rödlök i kylskåpet igår. Och gräddfil. Om man blandar det blire la som ett nyttigt mål? Typ.

Nu vore det jävligt lämpligt att antingen vinna på lotto eller finna en rik karl som kan skämma bort mej. Men jag vill inte tycka om dej, och du får egentligen inte tycka om mej. Du får bara överösa mej med mat och riksdaler. Sen måste du gå din väg. Finns du där ute någonstans?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0