Vem skrattar nu?

DÅ:
Ett mörker som åt upp en inifrån. En ständig känsla av att man inte passa in. Regn som kysste ens kind när ingen såg. En osynlig frizon ingen såg.

NU:
Skiter i allt. Kör bara


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0