Annnalunda

Käre barn vad mycket misslyckanden man gör i början när man inte har någon erfarenhet. Idag blev jag tilldelad första pris för speedracing i undervisning av min handledare. Iförsig gjorde han det med glimten i ögat men helvete vad sur jag blir på mej själv som känner att jag måste kunna prestera bäst från första början. När ska jag inse att det är nu jag faktiskt får göra misstag och det är nu det är meningen att jag ska göra det?!

• Jag råkade kategorisera människor i islam som "dom" och jämförde dessa med "vi" (västerlänningar). Nej nej nej Anna!
• Eleverna sa INGET.. Varför? För dem hann inte anteckna när jag stod där och babbla på om Guds jävla barmhärtighet!
• Jag förutsatte att det visste vad underkastelse, trosbekännelse och enkla ord som "dock" betydde. Alltså måste jag göra mitt språk mer "barnsligt". Det är fan inte så jävla lätt när man i nästan två år tvingats prata akademiskt

Så nu är det officiellt. Jag har gjort det som jag alltid gör. Inleder en tävling med mej själv om att jag nästa gång kommer att prestera så sjuhelvetes mycket bättre annars gnager jag av mej min arm. Eller så dränker jag mina sorger i ett glas cöla. Det funkar alltid. Du är alltid trogen min fina dryck!