Elinyra

Mkt fokus på Elin nu. Men eftersom tösa varit borta i nästan två är känns det fullkomligt rätt att jag fetdissar denna blogg med mina i snitt tolv besökare per dag.

Vad som hänt i världens metropol stenstorp är att Elin fått träffa alla nära och kära som hon nu varit ifrån. Vi åkte till Tidaholm (som jag inte fattar varför någon vill bo i eftersom staden är lika stilla och tråkig som en död fiskmås) för att träffa mormor. Vi spelade kort och jag msåte säga att hon var otroligt grym då hon lyckades förlora alla omgångar då vi spelade "sjuan". Hon borde få en medalj för sina tappra försök mot en vinst som dock misslyckades..

För att fortsätta livshistorian tog vi med oss vitis (våran bil) till falsketa där vi mötte upp alla möjliga människor. Elin och jag fick för oss att göra mitt hår blont igen så hon slängde i en blekning och WIPPS såg jag ut som pippi långstrump. Medans elin och emma var förtvivlade över mitt "så fina hår" var jag ganska road av situationen och satte på mej en hatt istället. Erik tyckte jag såg sketbra ut och hoppades på att jag skulle starta en ny trend. Men istället tog jag mig till min moster som är frisör och visade upp mej. Hon tyckte jag var en mkt dum liten flicka som gjort så här. Men självklart hjälpte hon mig genom att trolla lite så nu ser jag inte så skabbig ut iaf. Medans jag ändå var där tyckte hon att mitt hår såg ut som sockervadds hår och frågade mej om hon fick klippa mej. Iaf det som var dött. Hajjemen sa jag och nu har jag lika kort hår som syrran. Så gåre om man inte besöker en frisör på två år. Bara så ni vet.

Igår ringde vi till erik elito och styrde färden mot panka, en skabbsjö med mkt grodyngel. Vi stekte i solen och spelade även då lite kort. Jag och Elin vann självklart där med i alla spel men Erik förtjänade däremot inte en medlaj eftersom han kastade korten på mej efter sin 2074097 förlust. What a way to take like a man Erik!
Senare på kvällen körde vi fest och altanhäng. Vi fick sällskap av emma och isac som sög i beerpong. Iförsig sög vi allihop men anledning kan ha varit att vi inte hade ngn pingisboll och istället gjorde en av aluminium? Mkt skum ide. undrar vem som kom på den?

En sak som är på tok för kul är att man kan umgås som vanligt fast man inte setts på så länge allihop. Måste bara säga hur underbara människor det faktiskt finns i Sveriges tråkigaste stad Falköping. Folket där gör det värt för mig att sitta på ett tåg i två timmar för att komma och hälsa på.

Ja måste ha kaffe nu lite sådär otippat så måste dra mej. HARE


Så här ser jag ut nu. Tack Elin för att du fångade mina bävertänder så bra här.

Börjar nästan bli som en tradition att vakna upp i Emmas soffa

Den efterlängatde Stampe!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0