Säl utan gränser
Jag är klumpig, glömsk. klantig och tänker helt enkelt med röven istället för hövet alltför ofta. Detta har resulterat i att Mr.M för några år sedan gav mig namnet säl. Just då fick ja namnet eftersom jag hade en ovanlig metod för att ta mig ur sängen. Något som inte han uppskattade eftersom jag varje gång råkade knäa honom på sina käraste ägodelar. men men...
Nu senare har jag insett att mänskan fan hade rätt. Jag är faktistk en säl. Jag går in i väggar, kanter till och med stenar. Jag ramlar på mina egna fötter och likaså andras fötter. Jag kan inte hålla koll på något eller hör tamejfan inget heller. Mina vanligaste ord (förutom Kötthöve) är nog "Va" "vart fan la jag den nu då" "nej inte igen" "AJ!". Jag har därför börjat se ett sälmönster. Om jag inte kan gå ordentlig eller se ordentligt kan jag omöjligt klassificeras som en normal människa. Min kropp har bevisat att jag är ett vandrande blåmärke.
Jag är SÄL SÄL SÄL SÄL SÄL
säl
